Introduktion

Universalgeniet och ”den svenska mekanikens fader”, Christopher Polhem (1661-1751) och hans mekaniska alfabet bestod initialt av 31 modeller i trä som illustrerade fysikens och mekanikens grundprinciper. Samlingen skapades åren före 1700 som ett pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen vid det så kallade, Laboratorium mechanicum som Polhem startat – först i Stockholm 1697, sedan i Falun och slutligen i Stjärnsund. Alfabetet var med andra ord tänkt att illustrera teknikens elementa i en förindustriell kontext. Den kom senare (efter Polhems död) att ingå i Kungliga modellkammaren, samt i Kungliga tekniska högskolans föregångare Teknologiska institutet. Under årens lopp utvidgades och byggdes det mekaniska alfabetet ut (och om); 1925 deponerades det av KTH till det nystartade Tekniska museet. Idag utgörs samlingen i sin helhet av 424 äldre modeller från olika perioder.

När alfabetet förpassades till museum fick det en annan pedagogisk funktion – det skulle inte längre primärt illustrera fysikens lagar utan snarare historiska förhållanden. Tanken bakom projektmodell 3 är därför att undersöka om dessa båda pedagogiska uppgifter idag kan kombineras med hjälp av ny teknik. Kan man exempelvis utvinna ny historisk kunskap ur Polhems alfabet som digital modell – och samtidigt använda artefakterna för pedagogiska ändamål som svarar mot samtidens behov? Den digitala utveckling ger potentiellt nya möjligheter att förstå äldre tiders teknikdidaktik. Men den väcker också frågan och behovet att undersöka materialitetens betydelse i den digitala världen. Ambitionen med projektmodell 3 är därför bland annat att 3D-skanna Polhems mekaniska alfabet, samt att göra det möjligt att 3D-printa modellerna i sin helhet (eller i delar). Rörelseomvandlingar kan därefter ingående studeras och återuppbyggas digitalt – eller skrivas ut i 3D. Att förstå genom att göra är lika relevant idag som på Polhems tid.