Introduktion

Carl Sahlin (1861-1943) var en svensk företagsledare och industrihistoriker – framför allt med fokus på brukshistorisk forskning rörande den äldre svenska bergshanteringen. Han var bland (mycket) annat verksam som vice disponent och chef för järnverksavdelningen vid Stora Kopparbergs Bergslags AB 1893 till 1900, som disponent vid Laxå bruks AB 1900 till 1917, och som VD för Bångbro intressenters AB 1917 till 1924. Därtill var Sahlin initiativtagare till inte mindre än tre museer av teknisk-historisk art: Bergslagets bibliotek och museum i Falun, Laxå bruksmuseum och Tekniska museet i Stockholm.

Vad kan exempelvis Sahlins samling berätta om kvinnors liv och arbete under den industriella epoken? Vilken information kan utvinnas om industrialiseringens miljökonsekvenser på olika platser i landet?

Carl Sahlins samling är Tekniska museets största enskilda arkiv – och som ett av de allra första bestånden kom den att bilda stomme i museets samlingar. Den donerades till museet redan 1933. Materialet omfattar 141 hyllmeter och är av synnerligen mångskiftande karaktär – från kartor, ritningar, teckningar, målningar, till foto, tryck, pressklipp, föremål samt manuskript och handskrifter. En betydande del av samlingen rör den svenska järn- och stålindustrin, med betoning på industrialiseringens tidiga fas.

Carl Sahlins samling på Tekniska museet

Carl Sahlins samling på Tekniska museet

Projektmodell 1 tar fasta på att vår bild av industrialismen är fast cementerad i berättelser om framsteg, materiell utveckling och manliga bedrifter. Historiskt har aktörer som företagsledaren och storsamlaren Carl Sahlin (och institutioner som Tekniska museet) bidragit till skapandet av denna bild. Frågan är hur digital teknik kan hjälpa till att finna nya ingångar till befintliga samlingar, samt att nyansera och problematisera bilden av industrialismen genom att synliggöra grupper, teman och mönster som tidigare stått i skuggan av de dominerande berättelserna? Vad kan exempelvis Sahlins samling berätta om kvinnors liv och arbete under den industriella epoken? Vilken information kan utvinnas om industrialiseringens miljökonsekvenser på olika platser i landet?

Just dessa frågor står i fokus för två delstudier inom projektmodell 1, vilka med hjälp av metoder kring så kallad ”gamification” undersöker möjligheterna att spela Sahlins samling – dels med fokus på genus, dels med miljöhistoriskt fokus på gruvnäringen. Genom spelifiering är tanken att utforska och remixa Sahlins samlingar på helt nya sätt. Nedsänkt i en spelstruktur uppenbaras exempelvis andra aspekter än de sedvanliga av industrialiseringen. Den var ett manligt projekt, men Sahlins beskrivningar av arbetsprocesser kring exempelvis hyttor kan med en genus- och spelvetenskaplig blick få en helt annan innebörd. Vaga nyanser kring maskulinitet och femininitet, sociala klass- och maktstrukturer kan snarare tydligt kodas fram med hjälp av en spel-kritisk undersökning kring vem som har kunskap – och vem som äger makten att definiera denna. Valda delar av Sahlins samling kommer därtill att i digital form (re)presenteras i spelsuccén Minecrafts interaktiva 3D-värld, framför allt den historiska miljön i och kring Falu koppargruva. Med inspiration från British Museums arbete med Minecraft kommer en gruvhistorisk miljö att konstrueras, som öppnar upp för multiplayer-världen att bygga vidare på svensk gruvhistoria.