Daedalus Hyperboreus digitaliseras

Daedalus Hyperboreus fotograferas idag på Tekniska museet för att tillgängliggöras digitalt. Detta är en vetenskaplig tidskrift som gavs ut 1716–1717. Den kan ses som en förteckning över mekaniska och matematiska uppfinningar och upptäckter, som då var aktuella. 

Emanuel Swedenborg var initiativtagare och redaktör. Swedenborg var bland annat verksam som vetenskapsman, främst inom naturvetenskapen. Under en tid arbetade han tillsammans med Christoffer Polhem inom olika ingenjörsprojekt runt om i Sverige.

Polhem medverkade i utgivningen av Daedalus Hyperboreus. Flera av dessa artiklar handlar om just Polhems uppfinningar och idéer kring tekniska och industriella innovationer och frågor. 

Det är just denna tidskrift som inspirerade till namngivningen av Tekniska museets årsbok, Daedalus.

 

Jenny Attemark-Gillgren, 23 november 2017

Snickars Keynote at Turku University

Last weekend Pelle Snickars gave a keynote lecture at the National Finnish Conference on History Research 2017 entitled, “Modeling the Past — Between the History of Technology & the Digital Humanities”. It was all likely the most elaborated presentation of our project as of yet – 157 slides in all. Following questions and comments from the audience our project stirred at least some interest. Snickars slides can be downloaded as a PDF: snickars_presentation_turku_2017
.

Pelle Snickars, 26 oktober 2017

Sista årsboken släpps idag: Att se världen. Svensk fotografi under 175 år.

Daedalus, Tekniska museets årsbok har givits ut sedan 1931. Idag, 86 år senare, släpps den sista upplagan. Under flera år har årsboken knutit an till museets utställningar och dokumentationsprojekt, men även till aktuella ämnen såsom robotteknik och kärnkraft.

Läs mer om Daedalus historia vid Tekniska museet i ett tidigare blogginlägg nedan från den 27 mars 2017.

 

Så vad händer nu? Efter utgivningen av den nya boken, kommer tryckt material inte längre att ges ut årsvis. Istället sker detta i samband med museets övriga verksamhet. I en allt mer digital värld, behöver vi finna nya uttryckssätt. Samtliga upplagor av årsboken finns nu digitaliserade och tillgängliga här på digitalamodeller.se. Det rör sig om totalt ca 15 000 sidor som nu är möjliga att studera och analysera.

 

Från och med idag finns även denna senaste upplaga tillgänglig digitalt! Det här innebär också att digitaliseringsinsatsen för den här materialkategorin inom projektet avslutas.

 

Temat för boken är svensk fotografi under 175 år. Författare är Björn Axel Johansson, som i samarbete med museets personal har skrivit denna spännande årsbok, full av vackra fotografier och föremålsbilder. Här finner du information om fotografins tekniska utveckling genom tiderna. Hur har fotografi använts? Denna teknik har varit betydande inom en rad olika områden, såsom arkeologi, biologi, medicin och rymdfart.

 

På Tekniska museet finns en omfattande fotohistorisk samling som täcker hela den 175 år långa perioden. Sedan museet öppnade har fotografi varit ett av de stora ämnesområdena för insamling. Här finns både föremål, dokument och fotografier för den som vill lära sig ännu mer.

 

Här kan du söka i museets årsböcker:

 

http://digitalamodeller.se/modell-2-daedalus/sok-i-daedalus/

 

Trevlig läsning!

 

Jenny Attemark-Gillgren, 25 oktober 2017

DCH2017 Berlin

August 30 – September 1, the project was presented at the international Interdisciplinary Conference on Digital Cultural Heritage (DHC2017) in Berlin (Germany)

 

The conference took place at the Staatsbibliothek in Berlin and participants from all over the world contributed to discussions and presentations on a wide range of topics within the digital cultural heritage field.

 

DCH2017 Scope

 

From Having the Data to Understanding the Cultures that Shape our Life The conference is open for contributions that cover technical challenges as well as strategic guidance. Key messages relating to the impact of new technologies and processes on cultural heritage are especially welcome.

 

Special aims:

  • raise awareness in Society, Science, and Technology fields about importance of the cultural dimensions and the growing potential of Digital Cultural Heritage
  • promote innovative content analysis from cross-organizational interoperability of digital humanities databases and XML methods, techniques, and approaches
  • indicate on the central role of spatial concepts enabling synergy for knowledge generation from massive granular digital cultural heritage content
  • create innovative cross-disciplines / cross sectors partnerships facilitate intercultural and interdisciplinary dialogue
  • elaborate roles and interest of information society
Anna-Karin Nilsson Stål, 26 september 2017

Mycket gamla kartor digitaliseras

Tidigare i somras påbörjade vi digitaliseringen av ett antal handmålade kartor från 1600- och 1700-talet. De kommer från Carl Sahlins bergshistoriska samling och avbildar några av bruken och gruvorna i Sverige.

Kartorna är mycket ömtåliga och flera av dem har skadats genom årens lopp. Vi är glada att vi nu får möjligheten att tillgängliggöra dem digitalt. Det är dels ett sätt att undvika fler skador p.g.a. vidare hantering av materialet, men framförallt kan fler snart få möjligheten att se de vackra kartorna.

 

Jenny Attemark-Gillgren, 27 juli 2017

Carl Sahlins bergshistoriska samling digitaliseras!

Idag går den andra transporten iväg med material ur Carl Sahlins samling. 104 av sammanlagt ca 1780 arkivkapslar ska nu digitaliseras. I urvalet av material har vi utgått från kriterierna i Tekniska museets digitaliseringsplan samt önskemål från projektets forskare.

Vi ser fram emot att få se materialet i digital form för att kunna dela med oss av det här fantastiska arkivet!

Jenny Attemark-Gillgren, 23 maj 2017

Digikult 2017

Digikult – Konferensen om digitalt kulturarv – ägde i år rum på Chalmers conference center i Göteborg. En rad mycket inspirerande presentationer hölls; Däribland om användning av 3D- teknik inom kulturarvssektorn, fotografi och arkiv, appar och spel samt hur kartor kan kopplas samman med andra medier såsom fotografi, ljud och film.

Samtliga presentationer var mycket tänkvärda, även om några stack ut för min egen del.

 

Tomas Rydell från Interspectral (se bilden ovan) berättade om hur 3D- röntgen och interaktiv visualisering kan ge nya möjligheter för skapandet av annorlunda upplevelser för exempelvis museibesökare. Tekniken är även mycket användbar inom forskning. Exempelvis har röntgen av mumier gjort det möjligt att upptäcka nya föremål och kvarlevor under alla lager av tyg – utan att förstöra något. Tomas berättade även om Digitala modeller och 3D- skanning av Polhems mekaniska alfabet. I oktober 2016 skickades fem av modellerna till Linköpings universitetssjukhus för skanning, vilket koordinerades av just Interspectral. Det går att läsa mer om skanningen på Linköpings universitetssjukhus här nedan i bloggen.

 

Sarah Coward från National Holocaust Centre and Museum i England höll sin presentation om hur tekniken har gjort det möjligt att kunna träffa och ställa frågor till en person som har överlevt förintelsen, även efter personens bortgång. Genom noggrann kartläggning av dennes liv samt genom att intervjua personen med lite drygt tusen(!) frågor under inspelning med 3D- teknik har detta alltså blivit verklighet. Att bevara en livshistoria och låta eftervärlden interagera med bortgångna människor tycker jag är helt fantastiskt och ett mycket bra exempel på hur dagens teknik kan hjälpa oss att både bevara och förmedla kulturarv.

 

Ytterligare en inspirerande talare var Henrik Zedig från Länsstyrelsen Västra Götalands län. Han berättade om hur 3D- skanning har använts för att göra kopior av hällristningar. Projektet undersökte olika typer av tekniker, och man kom fram till att optisk rödlaser var den bästa metoden för skanning av just hällristningar. Resultatet av undersökningarna har gjort det möjligt att finna nya motiv som tidigare har varit dolda för blotta ögat. Materialet kommer att läggas ut på nätet och göras tillgängligt för både forskare och allmänhet.

 

Själv hoppas jag på att kunna delta i Digikult vid fler tillfällen i framtiden, för att ta del av vad som händer både nationellt och internationellt inom digitalt kulturarv.

 

Jenny Attemark-Gillgren, 3 april 2017

Daedalus – blandar nuet och historien, tekniken och pedagogiken

Det har gått 300 år sedan det första numret av den svenska vetenskapliga tidskriften Daedalus Hyperboreus gavs ut. Totalt publicerades sex nummer mellan åren 1716-1717. Initiativtagare och redaktör var den unge Emanuel Swedenborg. Innehållet speglade den tidens tekniska idéer och uppfinningar. Bland medarbetarna fanns bland andra Christopher Polhem. Flera av artiklarna handlade om Polhems uppfinningar och hans tankar kring tekniska och industriella frågor och innovationer.

Tidskriften Daedalus Hyperboreus är ett av den svenska ingenjörskonstens värdefullaste bokverk. Titeln Daedalus Hyperboreus anspelar på den grekiska berättelsen om Daedalus som genom alla tider stått symbol för den hårt arbetande och uppfinningsrike. Namnet Hyperboreus kommer från myten om ett folkslag som bodde långt upp i norr, de så kallade hyperboréerna. År 1931 startade Tekniska museet utgivningen av sin årsbok. Som titel valdes titeln Daedalus som knöt an till den historiska föregångaren Daedalus Hyperboreus. Från början gavs Daedalus ut för att fungera som en länk mellan museet och de personer/företag som hade bidragit till museets drift eller skänkt föremål eller arkiv. I årsboken redogjordes då för museets verksamhet under det gångna arbetsåret. Hur togs då årsboken emot när den började ges ut? I en recension från Stockholms Dagblad från den 4 april 1931 kan vi läsa att:

”Årsböcker från officiella institutioner bruka i regel inte vara särskilt roande, men Tekniska Museet, som även i övrigt skötes med en till frenesi gränsande arbetsiver, har i dagarna givit ut en årspublikation, vilken bjuder på både lärorik och underhållande läsning och en verkligt angenäm ögonfägnad.”

Sammantaget kan konstateras att lanseringen av Daedalus väckte uppmärksamhet för sitt innehåll såväl som för sin typografiska utformning som var väldigt modern och nytänkande. Flera välkända personer har genom åren skrivit i årsboken t.ex. bl.a. Harry Martinsson som i artikeln ”Teknik och själen” från 1955 skriver:

”Däremot torde även en stor publik vara rädd för atombomben. Skräcken är något som går i folk. Man kan därför säga att atombomben är det enda av teknikens ägg som kommit mängder av människor att verkligen och allvarligt fundera över något som inte hör till trolleriföreställningen, men som om det vill sig illa kan komma att allvarligt störa den. Kanske börjar det redan nu gå upp för allt flera att det väsentliga i teknikens väsen ändå är det osynliga, dvs. vårt mått av andlig förmåga att besjäla tekniken och på så sätt levandegöra drömmen om människan.”

Med åren förändrades innehållet i Daedalus och innehållet tematiserades och knöt an till utställningar och dokumentationsprojekt knutna till Tekniska museet eller till andra aktuella teman såsom kärnkraft, mångfald eller rymden. Fram till 2015 har 82 årgångar av Daedalus getts ut. Den sista tryckta årsboken Daedalus ges ut 2017. Efter det kommer utgivningen av tryckt material inte ske årsvis utan i samband med museets övriga verksamhet. En ny tid kräver nya uttryck. Men även om formen på förmedlingen förändras så fortsätter museet med att visa på nya tekniska idéer och uppfinningar, precis som på Emanuel Swedenborgs tid.

Nu finns samtliga årsböcker, totalt 15 000 sidor, digitaliserade och tillgängliga på Digitala modellers webbplats för textanalys och informationssökning. Digitaliseringen av textmaterialet öppnar upp för textanalys och ger möjlighet att studera textmängder från hela bokserien i jakt på lingvistiska och teknik-, miljö-, medie- och genushistoriska mönster. Vilka teman och personer förekommer mest i den teknikhistoriska diskussionen genom tiderna? Förändrades synen på teknik efter andra världskriget? Hur var synen på framtiden på 1930-talet? Hur såg den svenska textilindustrin ut i början av 1900-talet?

Du kan ta del av innehållet genom att söka igenom materialet och få sökträffar bland artiklarna eller årsböckerna. Du kan även välja att ladda ner årsböckerna som ett eget dataset, antingen som pdf-filer, XML-filer eller som TXT-filer. Vi hoppas att spridningen av detta material ökar intresset för teknikhistoria och ger kunskap om Tekniska museets samlingar och de berättelser som finns hos oss. Att ge människor oavsett ålder inspiration att använda sin egen kreativitet och idérikedom. Trevlig läsning!

 

 

Lotta Oudhuis, 27 mars 2017

Daedalus nu även digitalt tillgänglig!

 

I början av mars var det äntligen dags att publicera Tekniska museets årsboksserie i digitalt format på projektets webbsida. Detta betyder alla årgångar av årsboken Daedalus (1931-2015) nu finns digitalt tillgängliga att söka i, ladda ner, dela, sprida och använda för alla som vill. Intresset för materialet har varit stort redan från första dagen. Sharing is caring!

 

Anna-Karin Nilsson Stål, 17 mars 2017

Polhem på Sketchfab!

Nu har vi publicerat vår första 3D modell ur Christopher Polhems mekaniska alfabet på sketchfab så att alla som är intresserade kan ta del av den. Informationstexten länkar även till objektspostern på Digitalt museum. Förhoppningsvis kommer vi under året kunna fylla på med många fler modeller från TM:s samlingar för spridning, delning och användning. Sharing is caring!

 

Anna-Karin Nilsson Stål, 17 mars 2017

Här hittar du senaste nytt om vad som händer inom forskningsprojektet ”Digitala modeller”, samt tips om annat som är relaterat till projektet.