Digital Models in China

Anders Houltz presented Digital Models at the ACHS Association of Critical Heritage Studies conference, ”Heritage Across Borders”, in Hangzhou, China, September 1–6, 2018. The conference was hosted by Zhejiang University, and gathered some 500 heritage researchers from all over the world. Anders’ paper, “Digitizing the Mechanical Alphabet: Technological Collections from Teaching Aid to Monument – to Teaching Aid?”, was part of a session on “Museum Objects and Knowledge across Borders”, organized by Bodil Axelsson at Linköping University. All four papers of the session discussed different aspects of museum digitization, and the possibilities and consequences of digital access of cultural heritage.

Hangzhou has 7 million inhabitants, one of China’s leading universities and two World Heritage properties (the West Lake and the Grand Canal). The city’s history exceeds most nations’ in terms of its richness, complexity and conflict. An intriguing setting for discussions on heritage across borders.

/Anders Houltz

 

Jenny Attemark-Gillgren, 17 september 2018

DDD-workshop – om 3D som digitalt objekt

Den 25 maj anordnade projektet ett seminarium på Tekniska museet om 3D-teknikens för- och nackdelar. Ett antal presentatörer berättade om sina aktuella 3D-projekt. Intresset var stort och sammanlagt deltog nästan 100 personer. Nedan följer några exempel på presentationer som hölls under dagen.

 

Bjarte Aarseth från Vikingaskeppsmuseet i Oslo arbetar med 3D-avbildning genom fotogrammetri av det så kallade Osebergsfyndet från år 830. För närvarande pågår bearbetning av en mycket ömtålig släde från vikingatiden. Med hjälp av tekniken kommer nya mönster och detaljer fram, som tidigare inte var synliga för blotta ögat.

 

Thomas Rydell från Interspectral berättade via Skype om vilka möjligheter som finns med skiktröntgen av både föremål, kroppar och mycket små beståndsdelar av biologiskt material. Genom visualiseringsföretagets programvara ”Inside Explorer” går det att se genomskärningar av objekten steg för steg. Genom exempelvis skanning av djurmumier, har den egyptologiska forskningen kunnat göra betydande framsteg.

 

Håkan Thorén och Stefan Evensen från Statens Maritima museer höll en presentation om drömmen som nu blir verklighet – att visualisera hela Vasaskeppet i tre dimensioner för att kunna använda detta som ett förvaltningsverktyg.

 

Kevin Karlsson berättade om hur han och Fredrik Olsson har arbetat med fotogrammetri för att skapa en 3D-modell och en VR-upplevelse av Polhems sluss, vilket beskrivs mer ingående i ett blogginlägg nedan från den 22 mars 2018. I samband med Kevins presentation berättade Nichlas Larsson, lärare vid yrkeshögskolan Xenter i Tumba om vilka utbildningsmöjligheter som erbjuds för 3D-tekniker. Behovet av 3D-tekniker med bred kompetens ökar, exempelvis inom ABM-sektorn.

 

Dagen avslutades med en intressant diskussion om både möjligheter samt för- och nackdelar med 3D-tekniken inom ABM-sektorn. På scenen fanns Peter Skogh (Tekniska museet), Heli Haapasalo (Hallwylska museet) och Annika Ewing (Statens museer för världskultur).

 

Inom kort kommer samtliga presentationer från vår 3D-workshop att finnas tillgängliga via Tekniska museets Youtube-kanal.

 

Jenny Attemark-Gillgren, 15 juni 2018

Mapp på DigitaltMuseum för enklare återsökning

Allt arkivmaterial från Carl Sahlins bergshistoriska samling som har digitaliserats inom projektet Digitala modeller finns nu sökbart i en mapp för att möjliggöra enklare återsökning och en mer relevant träfflista:

https://digitaltmuseum.se/021097510438/digitala-modeller

 

Följande gruvor och bruk finns representerade i materialet:
Borggårds bruk, Borkhults bruk, Borgviks bruk, Gunnebo bruk, Hofors Järnverk, Huskvarna vapenfabrik, Höganäs Stenkolsgruvor, Högfors och Persbo bruk, Hörle bruk, Karlsdals bruk, Kirunagruvan, Klosterverken, Laxåverken, Ransäters bruk, Sala gruva och silververk, Skyllbergs bruk, Stora Kopparberget; Falu gruva och kopparverk, Storforsverken, Stripa gruvfält, Surahammars bruk, Uddeholmsverken, Åkers styckebruk samt Österby bruk.

Utöver detta finns spännande arkivmaterial med bergshistoriskt och bergstekniskt innehåll i allmänhet samt 15 stämpelböcker med järnstämplar från 1700– och 1800-talet.

 

Genom att sortera sökresultaten efter ”Identifierare”, hamnar materialet i kronologisk ordning.

Jenny Attemark-Gillgren, 13 april 2018

3D-modell skapas av Christopher Polhems sluss

(Tekniska museets identifikationsnummer: TEKS0021755)

 

Modellen av Polhems sluss tillhör Tekniska museet och har sedan 2013 stått i utställningen om Slussen på plan 3. Föremålet byggdes av Jonas Norberg 1761 efter Polhems konstruktion av slussen, som invigdes 1755. Jonas Norberg var en nära medarbetare till Polhem och väl insatt i byggnationen av slussen.

Modellen tillhör den Kungliga modellkammaren och var tänkt att fungera som ett alternativ till de ritningar som inte fanns. Vid exempelvis reparationer var det nödvändigt att få en bild av hela konstruktionen, även de delar som fanns under vatten.

 

I Jonas Norbergs förteckning från 1779 beskrivs modellen som följer: ”Modell på Slussen här i Stockholm. Det hade intet varit möjligt at gjöra detta Modellet, som förfärdigades år 1761, långt efter Slussen var färdig, til den accurateste som i framtiden torde behöfvas, om icke undertecknad som under Slussbyggnads tiden var hos Sal. Herr Commerce-Rådet Polhem, af honom bifvit ombetrodd a ständigt vara tilstädes vid Sluss-Arbetet under den angelägnaste tiden, ifrån det gropen var färdig muddrad, til dess hela Slusskråfvet som deröfver hängdes, blef färdigt och nedsänkt på sit ställe då sedermera intet något ovänligt hinder kunde practiceras under Slusbotnen. På denna tiden var nogsamt tilfälle att lära känna hvar pinna och skruf i det form nu är långt under jord och vattn: En af Herr Sluss-Inspectoren Kiihlberg tillika författad grundritning af Slussbottnen, jämförd med egna observationer, har ännu mer satt undertecknad i stånd, at förfärdiga en i alla delar pålitlig Modell. Detta är så omständligen anfört i det ändamålet, at om någon bristfällighet i framtiden skulle yppas på Slussens sidor eller bottn under vatn, man då med säkerhet må kunna igenfinna samma ställe på Modeller, och efter den åsatte skalan handleda sig vid reparationens anställande.”

 

På 1850-talet ersattes slussen av Nils Ericsons sluss. Delar av Polhems sluss fanns dock kvar ända fram till 1930-talet, då även dessa delar togs bort. Stadsmuseet utförde inventeringar av området 2005, då det visade sig att lågt liggande rester efter murarna till Polhems sluss fortfarande finns kvar.

Kevin Karlsson och Fredrik Olsson fotograferar modellen av Polhems sluss. (Foto: Anna Gerdén, Tekniska museet)

Kevin Karlsson och Fredrik Olsson fotograferar modellen av Polhems sluss. (Foto: Anna Gerdén, Tekniska museet)

Inom ramarna för Digitala modeller, skapas nu en 3D-modell av Polhems sluss genom fotogrammetri. Trämodellen är från början tillverkad i tre delar som sedan har sammanförts. För att underlätta kunde de tre delarna arbetas med separat under fotograferingen.

Flera hundra fotografier av modellen har tagits, som bearbetas till en 3D-modell.

Fredrik Olsson fotograferar konstruktionen inuti modellen. (Foto: Anna Gerdén)

Fredrik Olsson fotograferar konstruktionen inuti modellen. (Foto: Anna Gerdén)

Den digitala modellen kommer bland annat att tillgängliggöras på Sketchfab. Här kan du se fler 3D-modeller av Polhems mekaniska alfabet: https://sketchfab.com/Tekniskamuseet/models

 

Mer information följer när vi har fått resultaten!

Jenny Attemark-Gillgren, 22 mars 2018

Arkivmaterial ur Carl Sahlins bergshistoriska samling nu digitalt publicerat

Nu finns närmre 46 000 poster, motsvarande lika många dokument ur Carl Sahlins bergshistoriska samling, tillgängliga på DigitaltMuseum.

 

I ca 50 år samlade Carl Sahlin material om gruvor och bruk runtom i Sverige. Han var intresserad av nästan allt som hade en koppling till bruken som han registrerade; Vardagslivet i bruksorterna, tekniska lösningar, geologiska förutsättningar, kungligheter som besökt platserna genom historien, brukens ekonomi, växtligheten i områdena, maten som gruvarbetarna åt… Listan kan göras lång. En hel del äldre handlingar skänktes också till honom av bruksarkiven han besökte.

 

Bland det digitala materialet kan du hitta Sahlins egna anteckningar, äldre handlingar, handmålade kartor från 1600–1700 talet, ritningar, böcker, tidningsklipp och mycket annat.

Följande gruvor och bruk finns representerade i materialet;

Borggårds bruk, Borkhults bruk, Borgviks bruk, Gunnebo bruk, Hofors Järnverk, Huskvarna vapenfabrik, Höganäs Stenkolsgruvor, Högfors och Persbo bruk, Hörle bruk, Karlsdals bruk, Kirunagruvan, Klosterverken, Laxåverken, Ransäters bruk, Sala gruva och silververk, Skyllbergs bruk, Stora Kopparberget; Falu gruva och kopparverk, Storforsverken, Stripa gruvfält, Surahammars bruk, Uddeholmsverken, Åkers styckebruk samt Österby bruk.

 

Utöver detta finns spännande arkivmaterial med bergshistoriskt och bergstekniskt innehåll i allmänhet samt 15 stämpelböcker med järnstämplar från 1700–1800 talet.

https://digitaltmuseum.se/owners/S-TEK/info kan du söka- och ladda ned det digitala arkivmaterialet.

 

Jenny Attemark-Gillgren, 22 februari 2018

DDD-workshop på Tekniska museet 25/5 2018

Kan medieformer – som 3D – vara ett instrument som destabiliserar, eller rentav underminerar det verkliga och sanna inom museisektorn? Det är nu mer än tio år sedan som kulturforskaren Fiona Cameron i boken, Theorizing Digital Cultural Heritage påpekade att digitala objekt framöver kanske kommer att framstå som ett slags terrorister i museivärlden, detta i takt med att digitala avbildningar blir bättre och bättre. Idag är 3D det främsta exemplet på denna utveckling. ’’As 3D simulations become more convincing, surrogates will merge in ’form’ … with the physical object, and viewers will be unable to perceptually distinguish the replica from the real. Collections could then become obsolete, thus undermining museum culture and practice. Here the digital is posed as a terrorist.”

 

Är vi där nu? Förmodligen inte – men på denna DDD-workshop vill vi å den ena sidan presentera ett antal aktuella 3D-projekt inom museisektorn, å den andra sidan initiera en diskussion om 3D-teknikens fördelar och nackdelar. Bör museisektorn ägna sig åt 3D – och i sådana fall hur och varför? En strategi kring 3D borde exempelvis inbegripa en diskussion om vilken övergripande funktion som detta medieformat egentligen har, liksom hur det bäst ska presenteras och bevaras. En palett av snarlika frågeställningar kommer att behandlas under DDD-workshopen på Tekniska museet. Den är en del av forsknings- och museiarbetet inom ramen för projektet ’’Digitala modeller’’ som finansieras av Kungliga Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond.

 

Info om program och anmälan finns här: DDD-workshop_2018

Pelle Snickars, 21 februari 2018

Daedalus som data

På Humlab har nu vårt arbetet med att analysera årsboken Daedalus som ett stort dataset intensifierats. Utvecklare Roger Mähler har skapat en modul i vilket all text kan behandlas. Den första moduldelen producerar så kallad topic modeling av materialet, ett slags samförekomstanalys av de viktigaste klustren av begrepp och substantiv i Daedalus. Dessa begreppskluster kan därefter både brytas ned på årtal, liksom jämföras med varandra. Vår tanke är bland annat att se hur sådana begrepp förändras i Daedalus över tid, och att analysera hur de gradvis förskjuts under 1900-talet. Samförekomstanalys är en central komponent inom textanalys, men vår förhoppning är också att bygga på med moduldelar som klarar av andra former av algoritmisk analys av Daedalus.

Pelle Snickars, 5 februari 2018

Daedalus Hyperboreus digitaliseras

Daedalus Hyperboreus fotograferas idag på Tekniska museet för att tillgängliggöras digitalt. Detta är en vetenskaplig tidskrift som gavs ut 1716–1717. Den kan ses som en förteckning över mekaniska och matematiska uppfinningar och upptäckter, som då var aktuella. 

Emanuel Swedenborg var initiativtagare och redaktör. Swedenborg var bland annat verksam som vetenskapsman, främst inom naturvetenskapen. Under en tid arbetade han tillsammans med Christoffer Polhem inom olika ingenjörsprojekt runt om i Sverige.

Polhem medverkade i utgivningen av Daedalus Hyperboreus. Flera av dessa artiklar handlar om just Polhems uppfinningar och idéer kring tekniska och industriella innovationer och frågor. 

Det är just denna tidskrift som inspirerade till namngivningen av Tekniska museets årsbok, Daedalus.

 

Jenny Attemark-Gillgren, 23 november 2017

Snickars Keynote at Turku University

Last weekend Pelle Snickars gave a keynote lecture at the National Finnish Conference on History Research 2017 entitled, “Modeling the Past — Between the History of Technology & the Digital Humanities”. It was all likely the most elaborated presentation of our project as of yet – 157 slides in all. Following questions and comments from the audience our project stirred at least some interest. Snickars slides can be downloaded as a PDF: snickars_presentation_turku_2017
.

Pelle Snickars, 26 oktober 2017

Här hittar du senaste nytt om vad som händer inom forskningsprojektet ”Digitala modeller”, samt tips om annat som är relaterat till projektet.