DCH2017 Berlin

August 30 – September 1, the project was presented at the international Interdisciplinary Conference on Digital Cultural Heritage (DHC2017) in Berlin (Germany)

 

The conference took place at the Staatsbibliothek in Berlin and participants from all over the world contributed to discussions and presentations on a wide range of topics within the digital cultural heritage field.

 

DCH2017 Scope

 

From Having the Data to Understanding the Cultures that Shape our Life The conference is open for contributions that cover technical challenges as well as strategic guidance. Key messages relating to the impact of new technologies and processes on cultural heritage are especially welcome.

 

Special aims:

  • raise awareness in Society, Science, and Technology fields about importance of the cultural dimensions and the growing potential of Digital Cultural Heritage
  • promote innovative content analysis from cross-organizational interoperability of digital humanities databases and XML methods, techniques, and approaches
  • indicate on the central role of spatial concepts enabling synergy for knowledge generation from massive granular digital cultural heritage content
  • create innovative cross-disciplines / cross sectors partnerships facilitate intercultural and interdisciplinary dialogue
  • elaborate roles and interest of information society
Anna-Karin Nilsson Stål, 26 september 2017

Mycket gamla kartor digitaliseras

Tidigare i somras påbörjade vi digitaliseringen av ett antal handmålade kartor från 1600- och 1700-talet. De kommer från Carl Sahlins bergshistoriska samling och avbildar några av bruken och gruvorna i Sverige.

Kartorna är mycket ömtåliga och flera av dem har skadats genom årens lopp. Vi är glada att vi nu får möjligheten att tillgängliggöra dem digitalt. Det är dels ett sätt att undvika fler skador p.g.a. vidare hantering av materialet, men framförallt kan fler snart få möjligheten att se de vackra kartorna.

 

Jenny Attemark-Gillgren, 27 juli 2017

Carl Sahlins bergshistoriska samling digitaliseras!

Idag går den andra transporten iväg med material ur Carl Sahlins samling. 104 av sammanlagt ca 1780 arkivkapslar ska nu digitaliseras. I urvalet av material har vi utgått från kriterierna i Tekniska museets digitaliseringsplan samt önskemål från projektets forskare.

Vi ser fram emot att få se materialet i digital form för att kunna dela med oss av det här fantastiska arkivet!

Jenny Attemark-Gillgren, 23 maj 2017

Digikult 2017

Digikult – Konferensen om digitalt kulturarv – ägde i år rum på Chalmers conference center i Göteborg. En rad mycket inspirerande presentationer hölls; Däribland om användning av 3D- teknik inom kulturarvssektorn, fotografi och arkiv, appar och spel samt hur kartor kan kopplas samman med andra medier såsom fotografi, ljud och film.

Samtliga presentationer var mycket tänkvärda, även om några stack ut för min egen del.

 

Tomas Rydell från Interspectral (se bilden ovan) berättade om hur 3D- röntgen och interaktiv visualisering kan ge nya möjligheter för skapandet av annorlunda upplevelser för exempelvis museibesökare. Tekniken är även mycket användbar inom forskning. Exempelvis har röntgen av mumier gjort det möjligt att upptäcka nya föremål och kvarlevor under alla lager av tyg – utan att förstöra något. Tomas berättade även om Digitala modeller och 3D- skanning av Polhems mekaniska alfabet. I oktober 2016 skickades fem av modellerna till Linköpings universitetssjukhus för skanning, vilket koordinerades av just Interspectral. Det går att läsa mer om skanningen på Linköpings universitetssjukhus här nedan i bloggen.

 

Sarah Coward från National Holocaust Centre and Museum i England höll sin presentation om hur tekniken har gjort det möjligt att kunna träffa och ställa frågor till en person som har överlevt förintelsen, även efter personens bortgång. Genom noggrann kartläggning av dennes liv samt genom att intervjua personen med lite drygt tusen(!) frågor under inspelning med 3D- teknik har detta alltså blivit verklighet. Att bevara en livshistoria och låta eftervärlden interagera med bortgångna människor tycker jag är helt fantastiskt och ett mycket bra exempel på hur dagens teknik kan hjälpa oss att både bevara och förmedla kulturarv.

 

Ytterligare en inspirerande talare var Henrik Zedig från Länsstyrelsen Västra Götalands län. Han berättade om hur 3D- skanning har använts för att göra kopior av hällristningar. Projektet undersökte olika typer av tekniker, och man kom fram till att optisk rödlaser var den bästa metoden för skanning av just hällristningar. Resultatet av undersökningarna har gjort det möjligt att finna nya motiv som tidigare har varit dolda för blotta ögat. Materialet kommer att läggas ut på nätet och göras tillgängligt för både forskare och allmänhet.

 

Själv hoppas jag på att kunna delta i Digikult vid fler tillfällen i framtiden, för att ta del av vad som händer både nationellt och internationellt inom digitalt kulturarv.

 

Jenny Attemark-Gillgren, 3 april 2017

Daedalus – blandar nuet och historien, tekniken och pedagogiken

Det har gått 300 år sedan det första numret av den svenska vetenskapliga tidskriften Daedalus Hyperboreus gavs ut. Totalt publicerades sex nummer mellan åren 1716-1717. Initiativtagare och redaktör var den unge Emanuel Swedenborg. Innehållet speglade den tidens tekniska idéer och uppfinningar. Bland medarbetarna fanns bland andra Christopher Polhem. Flera av artiklarna handlade om Polhems uppfinningar och hans tankar kring tekniska och industriella frågor och innovationer.

Tidskriften Daedalus Hyperboreus är ett av den svenska ingenjörskonstens värdefullaste bokverk. Titeln Daedalus Hyperboreus anspelar på den grekiska berättelsen om Daedalus som genom alla tider stått symbol för den hårt arbetande och uppfinningsrike. Namnet Hyperboreus kommer från myten om ett folkslag som bodde långt upp i norr, de så kallade hyperboréerna. År 1931 startade Tekniska museet utgivningen av sin årsbok. Som titel valdes titeln Daedalus som knöt an till den historiska föregångaren Daedalus Hyperboreus. Från början gavs Daedalus ut för att fungera som en länk mellan museet och de personer/företag som hade bidragit till museets drift eller skänkt föremål eller arkiv. I årsboken redogjordes då för museets verksamhet under det gångna arbetsåret. Hur togs då årsboken emot när den började ges ut? I en recension från Stockholms Dagblad från den 4 april 1931 kan vi läsa att:

”Årsböcker från officiella institutioner bruka i regel inte vara särskilt roande, men Tekniska Museet, som även i övrigt skötes med en till frenesi gränsande arbetsiver, har i dagarna givit ut en årspublikation, vilken bjuder på både lärorik och underhållande läsning och en verkligt angenäm ögonfägnad.”

Sammantaget kan konstateras att lanseringen av Daedalus väckte uppmärksamhet för sitt innehåll såväl som för sin typografiska utformning som var väldigt modern och nytänkande. Flera välkända personer har genom åren skrivit i årsboken t.ex. bl.a. Harry Martinsson som i artikeln ”Teknik och själen” från 1955 skriver:

”Däremot torde även en stor publik vara rädd för atombomben. Skräcken är något som går i folk. Man kan därför säga att atombomben är det enda av teknikens ägg som kommit mängder av människor att verkligen och allvarligt fundera över något som inte hör till trolleriföreställningen, men som om det vill sig illa kan komma att allvarligt störa den. Kanske börjar det redan nu gå upp för allt flera att det väsentliga i teknikens väsen ändå är det osynliga, dvs. vårt mått av andlig förmåga att besjäla tekniken och på så sätt levandegöra drömmen om människan.”

Med åren förändrades innehållet i Daedalus och innehållet tematiserades och knöt an till utställningar och dokumentationsprojekt knutna till Tekniska museet eller till andra aktuella teman såsom kärnkraft, mångfald eller rymden. Fram till 2015 har 82 årgångar av Daedalus getts ut. Den sista tryckta årsboken Daedalus ges ut 2017. Efter det kommer utgivningen av tryckt material inte ske årsvis utan i samband med museets övriga verksamhet. En ny tid kräver nya uttryck. Men även om formen på förmedlingen förändras så fortsätter museet med att visa på nya tekniska idéer och uppfinningar, precis som på Emanuel Swedenborgs tid.

Nu finns samtliga årsböcker, totalt 15 000 sidor, digitaliserade och tillgängliga på Digitala modellers webbplats för textanalys och informationssökning. Digitaliseringen av textmaterialet öppnar upp för textanalys och ger möjlighet att studera textmängder från hela bokserien i jakt på lingvistiska och teknik-, miljö-, medie- och genushistoriska mönster. Vilka teman och personer förekommer mest i den teknikhistoriska diskussionen genom tiderna? Förändrades synen på teknik efter andra världskriget? Hur var synen på framtiden på 1930-talet? Hur såg den svenska textilindustrin ut i början av 1900-talet?

Du kan ta del av innehållet genom att söka igenom materialet och få sökträffar bland artiklarna eller årsböckerna. Du kan även välja att ladda ner årsböckerna som ett eget dataset, antingen som pdf-filer, XML-filer eller som TXT-filer. Vi hoppas att spridningen av detta material ökar intresset för teknikhistoria och ger kunskap om Tekniska museets samlingar och de berättelser som finns hos oss. Att ge människor oavsett ålder inspiration att använda sin egen kreativitet och idérikedom. Trevlig läsning!

 

 

Lotta Oudhuis, 27 mars 2017

Daedalus nu även digitalt tillgänglig!

 

I början av mars var det äntligen dags att publicera Tekniska museets årsboksserie i digitalt format på projektets webbsida. Detta betyder alla årgångar av årsboken Daedalus (1931-2015) nu finns digitalt tillgängliga att söka i, ladda ner, dela, sprida och använda för alla som vill. Intresset för materialet har varit stort redan från första dagen. Sharing is caring!

 

Anna-Karin Nilsson Stål, 17 mars 2017

Polhem på Sketchfab!

Nu har vi publicerat vår första 3D modell ur Christopher Polhems mekaniska alfabet på sketchfab så att alla som är intresserade kan ta del av den. Informationstexten länkar även till objektspostern på Digitalt museum. Förhoppningsvis kommer vi under året kunna fylla på med många fler modeller från TM:s samlingar för spridning, delning och användning. Sharing is caring!

 

Anna-Karin Nilsson Stål, 17 mars 2017

3D-visualiseringar av Polhem via Interspectral

I förra blogposten beskrev vi hur några av Christopher Polhems modeller ur hans mekaniska alfabet CT-skannats på Linköpings universitetssjukhus vid CMIV, Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering. Företaget Interspectral, som koordinerade skanningen vid CMIV, har nu levererat en första digital variant av modellerna, samt en programvara för att titta på dem. Filerna är alltför tunga för att presentera online – men vi har gjort en liten videoinspelning som ger en föraning om hur det hela ter sig.

Pelle Snickars, 27 november 2016

3D/CT-skanning av 5 utvalda modeller ur Christopher Polhems mekaniska alfabet

Den 11 oktober genomförde vi äntligen 3D/CT-skanningen av 5 utvalda modeller ur Christopher Polhems mekaniska alfabet, det blev en lång men mycket lyckad dag på Linköpings universitetssjukhus. Modellerna skannades på CMIV, Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering, som är ett tvärvetenskapligt forskningscentrum initierat av Linköpings universitet.

Skanningen koordinerades av digitalisering- och visualiseringsföretaget Interspectral som även samarbetar med andra forskningsprojekt på museer (tex. Medelhavsmuseet där man arbetar med CT-skanning av mumier). Projektet tilldrog sig stort intresse och dokumenterades av både Linköpings universitet och amerikanska History Channel.

bild-skanning-lkpg-2

Syftet med att CT-skanna modellerna är att vi får möjlighet att digitalt separera alla rörliga delar.  Originalmodellerna, som är gjorda av trä och på grund av sin höga ålder mycket sköra, slipper monteras isär. Tack vare den data som genereras genom CT-skanningen kan alla rörliga delar separeras och återskapas helt digitalt.

CT-skanning (Computed Tomography) kallas på svenska även för datortomografi, eller skiktröntgen och är en vidareutveckling av slätröntgen. Inom medicinsk diagnostik används datortomografi för att avbilda patienten i tre dimensioner, istället för som vid slätröntgen erhålla en tvådimensionell bild där täthetskillnaderna i projektionsriktningen har överlagrats och därmed inte kan särskiljas. Datortomografi används även inom industrin, bland annat för materialprovning.

img_0482
Vid skiktröntgen sänds ett solfjäderformat strålknippe från flera olika vinklar. Dessa strålar fångas upp av detektorer som registrerar strålarnas intensitet och sänder uppgifterna vidare till en dator för bildbehandling. Röntgenstrålarna försvagas i olika grad beroende på vilken typ av material de passerar igenom. Material med hög densitet (täthet) försvagar röntgenstrålningens intensitet mer än material med låg densitet. Den information som registreras omvandlas sedan digitalt till en tvådimensionell bild. Många tvådimensionella bilder kan i sin tur sammanfogas till tredimensionella volymer.

Med hjälp av skiktröntgen kan man alltså dels återskapa en tredimensionell, digital modell av det skannade objektet och dessutom åskådliggöra täthetskillnader i objektets material. Dessa täthetsskillnader i materialet anger t.ex. hur fästen och skarvar i konstruktionen ser ut  samt var avgränsningar eller mellanrum förekommer. I och med detta blir det möjligt att isolera och sedan separera modellernas rörliga delar digitalt för att sedan kunna återskapa rörliga modeller i 3D.

img_0489

Nästa steg för Tekniska museets modeller är att vidare bearbeta den data som genererades vid skanningen. Interspectral som koordinerade skanningen vid CMIV kommer nu att arbeta vidare med att segmentera (frilägga) alla rörliga delar, rensa från uppkomna artefakter samt konvertera alla delar till polygoner (ytmodeller) som kan användas för visualisering, 3D-printning, animeringar och annat. En första leverans är beräknad till årsskiftet
Läs mer:

Interspectral

Blogginlägg från Interspectral

CMIV Linköpings universitetssjukhus

Anna-Karin Nilsson Stål, 25 oktober 2016

Videoanimeringar av Polhems mekaniska alfabet

Inom ramen för vårt forskningsprojekt har vi samarbetat med animatören Rolf Lindberg. Han har nu färdigställt tre stycken animationer av lika många modeller ur Polhems mekaniska alfabet. För att inte handskas med modellerna mer än nödvändigt, har Lindberg enbart använt ett par vanliga fotografier för att mäta dem. Som Lindberg själv skriver i sitt PM – som kan laddas ned här: lindberg_arbetsunderlag – togs bilder av modellerna från alla fyra sidor men en centimeterskala som referens. ”Därefter rätades bilderna upp i Photoshop så att alla kanter blev parallella.” Den här formen av digitalisering använder sig med andra ord av ett nästintill helt virtuellt tillvägagångssätt, där modellerna återuppbyggs i datorn. Noterbart är den typ av virtuell friktion (i mitten-animationen) som Lindberg också inkluderat i en av modellerna. Även den är givetvis helt fiktiv – men ger (möjligen) en mer reell upplevelse av hur modellerna fungerade i praktiken.

 

 

 

Pelle Snickars, 16 september 2016

Här hittar du senaste nytt om vad som händer inom forskningsprojektet ”Digitala modeller”, samt tips om annat som är relaterat till projektet.