Daedalus – blandar nuet och historien, tekniken och pedagogiken

Det har gått 300 år sedan det första numret av den svenska vetenskapliga tidskriften Daedalus Hyperboreus gavs ut. Totalt publicerades sex nummer mellan åren 1716-1717. Initiativtagare och redaktör var den unge Emanuel Swedenborg. Innehållet speglade den tidens tekniska idéer och uppfinningar. Bland medarbetarna fanns bland andra Christopher Polhem. Flera av artiklarna handlade om Polhems uppfinningar och hans tankar kring tekniska och industriella frågor och innovationer.

Tidskriften Daedalus Hyperboreus är ett av den svenska ingenjörskonstens värdefullaste bokverk. Titeln Daedalus Hyperboreus anspelar på den grekiska berättelsen om Daedalus som genom alla tider stått symbol för den hårt arbetande och uppfinningsrike. Namnet Hyperboreus kommer från myten om ett folkslag som bodde långt upp i norr, de så kallade hyperboréerna. År 1931 startade Tekniska museet utgivningen av sin årsbok. Som titel valdes titeln Daedalus som knöt an till den historiska föregångaren Daedalus Hyperboreus. Från början gavs Daedalus ut för att fungera som en länk mellan museet och de personer/företag som hade bidragit till museets drift eller skänkt föremål eller arkiv. I årsboken redogjordes då för museets verksamhet under det gångna arbetsåret. Hur togs då årsboken emot när den började ges ut? I en recension från Stockholms Dagblad från den 4 april 1931 kan vi läsa att:

”Årsböcker från officiella institutioner bruka i regel inte vara särskilt roande, men Tekniska Museet, som även i övrigt skötes med en till frenesi gränsande arbetsiver, har i dagarna givit ut en årspublikation, vilken bjuder på både lärorik och underhållande läsning och en verkligt angenäm ögonfägnad.”

Sammantaget kan konstateras att lanseringen av Daedalus väckte uppmärksamhet för sitt innehåll såväl som för sin typografiska utformning som var väldigt modern och nytänkande. Flera välkända personer har genom åren skrivit i årsboken t.ex. bl.a. Harry Martinsson som i artikeln ”Teknik och själen” från 1955 skriver:

”Däremot torde även en stor publik vara rädd för atombomben. Skräcken är något som går i folk. Man kan därför säga att atombomben är det enda av teknikens ägg som kommit mängder av människor att verkligen och allvarligt fundera över något som inte hör till trolleriföreställningen, men som om det vill sig illa kan komma att allvarligt störa den. Kanske börjar det redan nu gå upp för allt flera att det väsentliga i teknikens väsen ändå är det osynliga, dvs. vårt mått av andlig förmåga att besjäla tekniken och på så sätt levandegöra drömmen om människan.”

Med åren förändrades innehållet i Daedalus och innehållet tematiserades och knöt an till utställningar och dokumentationsprojekt knutna till Tekniska museet eller till andra aktuella teman såsom kärnkraft, mångfald eller rymden. Fram till 2015 har 82 årgångar av Daedalus getts ut. Den sista tryckta årsboken Daedalus ges ut 2017. Efter det kommer utgivningen av tryckt material inte ske årsvis utan i samband med museets övriga verksamhet. En ny tid kräver nya uttryck. Men även om formen på förmedlingen förändras så fortsätter museet med att visa på nya tekniska idéer och uppfinningar, precis som på Emanuel Swedenborgs tid.

Nu finns samtliga årsböcker, totalt 15 000 sidor, digitaliserade och tillgängliga på Digitala modellers webbplats för textanalys och informationssökning. Digitaliseringen av textmaterialet öppnar upp för textanalys och ger möjlighet att studera textmängder från hela bokserien i jakt på lingvistiska och teknik-, miljö-, medie- och genushistoriska mönster. Vilka teman och personer förekommer mest i den teknikhistoriska diskussionen genom tiderna? Förändrades synen på teknik efter andra världskriget? Hur var synen på framtiden på 1930-talet? Hur såg den svenska textilindustrin ut i början av 1900-talet?

Du kan ta del av innehållet genom att söka igenom materialet och få sökträffar bland artiklarna eller årsböckerna. Du kan även välja att ladda ner årsböckerna som ett eget dataset, antingen som pdf-filer, XML-filer eller som TXT-filer. Vi hoppas att spridningen av detta material ökar intresset för teknikhistoria och ger kunskap om Tekniska museets samlingar och de berättelser som finns hos oss. Att ge människor oavsett ålder inspiration att använda sin egen kreativitet och idérikedom. Trevlig läsning!

 

 

Lotta Oudhuis, 27 mars 2017

Lotta Oudhuis är arkivarie på Tekniska museet. Hon arbetar med arkivpedagogik och att tillgängliggöra samlingarna.